Reservdelshantering handlar om att förse verksamheten med rätt reservdelar i rätt tid för att kunna byta ut viktiga delar vid behov. Att ha koll på sina reservdelar är viktigt eftersom producerande verksamheter lider stort ekonomiskt bortfall när maskiner står stilla p.g.a. reservdelsbrist.
Detta gäller både vid oplanerade driftstopp och planerade förebyggande underhållsjobb.
Vissa verksamheter försöker lösa den utmanande reservdelshanteringen genom att köpa på sig alla tänkbara reservdelar som kan komma att behövas innan olika fel uppstår. Problemet är bara att stora förråd binder lika stora mängder kapital, pengar som företaget behöver till andra saker. Vissa reservdelar kan dessutom kosta tiotusentals kronor medan andra reservdelar har ett bäst före-datum innan exempelvis gummi torkar sönder och oljor förlorar sin kvalité.
En effektiv reservdelshantering syftar därför till att hitta rätt säkerhetsmarginaler att ha i lager och att avgöra vad som kan finnas några dagar bort. En förbättrad reservdelshantering är också en enorm källa till värdeskapande om man hittar rätt balans.
En första nyckel till att uppnå en bättre reservdelshantering är att regelbundet inspektera maskinerna. Inspektioner ger verksamheten mer förberedelsetid att beställa reservdelar innan ett haveri uppstår.
Ett andra steg är att förebyggande byta ut delar innan de går sönder och att beställa hem delarna en tid innan jobbet behöver utföras. Hur lång tid beror på anläggningens geografiska placering och var leverantörerna finns. En oljeplattform i Nordsjön behöver planera bättre än en livsmedelsindustri i en mångmiljonstad.
En grundförutsättning för en effektiv reservdelsstyrning är ett underhållssystem som berättar när en utrustning närmar sig sitt underhållsintervall och som även berättar vilka delar som behöver beställas och av vilken leverantör.
Inventera alla reservdelar som tillhör er maskinpark, hur många använder ni återkommande och kan ni använda samma reservdelar till olika maskiner? Vi har sett verksamheter reducera antalet lagerförda artiklar med 60% bara genom att hitta dubbletter och vilket material som inte används.
ABC-klassa reservdelarna utifrån kritikalitet. En A-klassad reservdel ska finnas hemma alltid, en B-klassad hos rätt leverantör några dagar bort givet att ni är duktiga på att efterleva FU-intervaller.
Prata med era leverantörer och fråga om de kan tänka sig att förvara några reservdelar hos er på en avsedd plats. Detta strategiska samarbete kan skapa stora mervärden för båda parter vilket kan vara bra att ta med sig i kontakterna. Många reservdelsleverantörer har också utmaningar med platsbrist och leveranssäkerhet.
För att kunna lita på lagersaldot måste vi kunna lita på att antalet i systemet alltid stämmer. Förtroendet förutsätter att alla medarbetare loggar sina uttag då de lämnar förrådet med reservdelen i handen. Detta går exempelvis att göra genom att lämna en lapp i en brevlåda till en reservdelsansvarig eller att skriva i en bok och att en ansvarig sedan stryker raden efter uttag i underhållssystemet.
Allra helst bör man upprätthålla saldosäkerheten genom att märka upp reservdelarna med streckkoder eller QR-koder och att skanna av koden och plocka ut materialet.
Om reservdelarna ingår i ett större underhållsjobb samlar man allt på en lastpall eller i en plastback med arbetsordernummer och subtraherar allt material när arbetet blivit utfört.
Det viktigaste av allt är att samla era medarbetare och att förklara varför ni vill systematisera reservdelshanteringen och den stora vinningen det medför. Förklara vilket mål alla vill uppnå och beskriv det framtida scenariot som gör allas vardag enklare.
Idus underhållssystem innehåller moduler för reservdelshantering, förråd och inköp och ger er kontroll på ert underhåll och reservdelsstyrning.
Det finns många anledningar att förbättra sin reservdelshantering. Med väldigt små steg kan man på kort sikt skapa stora förbättringar med en stor positiv påverkan på hela företaget. På lång sikt kan hela verksamheten bli mer ekonomiskt hållbar.
Nycklarna för att komma dit är digitalisering, lagarbete och att förstå målet. Som med allt annat inom förbättringsarbete finns det ingen som orkar göra allt på en gång. Tvärtom rekommenderar vi att göra en sak i taget och att träffas och prata om resultatet. Diskutera vad som blev bra, vad som kan bli bättre och vad som händer härnäst. Ägandeskap och delaktighet i förbättringsarbetet skapar ett självspelande piano av förbättringar och det vill vi alla ha.
Lycka till med förbättringsarbetet!
Hämta vår implementeringsguide!
En Bonuschecklista ingår också.
När du lämnar din e-post behandlas den enligt Idus integritetspolicy
Hämta vår implementeringsguide!
En Bonuschecklista ingår också.
När du lämnar din e-post behandlas den enligt Idus integritetspolicy
Genom att använda idusonline.se accepterar du vår integritetspolicy.